Studiebakgrund

Kurser

Läsåret 1991-1992: Studier i engelska vid Studio Schools of English i Cambridge, England för The Cambridge Certificate of Proficiency och studier i franska vid Université de Savoie i Chambéry, Frankrike.

1992-1997: Studier vid Göteborgs universitet i bl.a. nordiska språk, lingvistik, jämförande indoeuropeisk språkforskning, arkeologi, latin och etnologi. Totalt 240 poäng.

1995 Fil. kand, 1996 Fil. mag.

1997- Forskarutbildning i nordiska språk

Läsåret 2003-2004: Arkivvetenskap 40 poäng

Forskarutbildning

Sedan januari 1997 är jag antagen i forskarutbildningen i nordiska språk vid institutionen för svenska språket och har sedan 1 januari 2001 doktorandtjänst. Under min forskarutbildning har jag tagit 60 poäng kurser och därutöver arbetat med min avhandling.

Ämnet för avhandlingen är språkhistoriskt och handlar om de modala hjälpverben i svenskan från fornsvenska fram till idag. Kort kan man säga att det jag gör är att undersöka några egenskaper (syntaktiska och morfologiska) som dessa verb har idag och utifrån dessa egenskaper försöker jag beskriva en viss grupp av verb som har egenskaperna i väldigt hög grad, ofta kallade modala hjälpverb. Detta rör egenskaper som oförmåga att förekomma som självständiga verb (med objekt eller bisats), oförmåga att kunna följas av infinitivmärke och i många fall även en avvikande böjning gentemot andra verb. Genom att beskriva hur de verb som har dessa egenskaper i högst grad används i olika perioder av den svenska språkhistorien hoppas jag kunna säga något om hur dessa egenskaper kan användas för att definera verbgruppen och om vilka verb som har ingått i den under olika tidsperioder och hur detta har förändrats. Jag jämför även med verb som har egenskaperna i lägre grad och med samma typer av verb på andra närbesläktade språk, främst de nordiska språken och engelska. Min hypotes är att verb kan utvecklas från vanliga verb till modala hjälpverb och att detta då sker enligt en utvecklingslinje med vissa förutsägbara steg. Detta innebär att verben blir mer och mer begränsade i sin användning, s.k. grammatikalisering, och får fler och fler av de typiska egenskaperna. Jag vill också försöka förklara varför de här egenskaperna har kommit att förknippas med verbtypen modala hjälpverb.

Publikationer

Betydelseförändring i teori och praktik? En undersökning om hur ord förändras i
betydelse med utgångspunkt i några samnordiska ord. Publicerad i MISS 17 (Meddelanden från Institutionen för Svenska Språket) och utgiven av Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet 1997.

Förnamnen i Göteborg på 1700-talet. Publicerad i MISS 19 (Meddelanden från Institutionen för svenska språket)och utgiven av Institutionen för Svenska Språket, Göteborgsuniversitet 1997.

Jakten på det försvunna infinitivmärket. Om definitionen av modala hjälpverb och infinitiv utan att. I Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. MISS 25, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet 1999.

Kusin, Vetter eller tvímenning - en etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa. I Humanistdag-boken 12, Göteborgs universitet 1999.

Kusin, syssling, brylling och pyssling - Bakgrunden till våra släktskapsord. I Släkthistoriskt Forum 5/99 (s. 18-19).

Könsneutrala släktskapsord. Neutrala ord med feminint ursprung?" I Sett och Hört - en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen". (s. 212-220) PDF-fil

Computer, dator eller tölva - om språkvårdens roll i bemötandet av engelska lånord. I Humanistdagboken 13. Göteborgs universitet 2000 (s. 147-163).

Kan man lita på grammatikböcker? Exemplet modala hjälpverb. I Humanistdagboken 14. Göteborgs universitet 2001 (s. 153-162).

En språkhistorisk belysning av de modala hjälpverben. I Studier i svensk språkhistoria 7. Svenska språkets historia i Östersjöområdet. Utg. S. Lagman, S.Ö. Ohlsson och V. Voodla. Tartu 2002. (s. 217-226).

Länkar