Start







Studiesidan
Personlig sida
 

Computer, dator eller tölva

om språkvårdens roll i bemötandet av engelska lånord

Marika Lagervall, doktorand i nordiska språk
 
 

En av de faktorer som i dag påverkar svenskan starkast är det stora kulturella inflytandet från England och Nordamerika. Engelskan är ett av världens största språk och utan tvivel det just nu mest inflytelserika och det har under det senaste halvseklet haft en massiv påverkan på många språk, inte bara svenskan. Även stora språk som tyska och franska har problem med de stora mängder engelska lånord som väller in i språken och i Frankrike har man t.o.m. lagstiftat mot användning av engelska lånord i offentligt språkbruk. Är det verkligen så illa att språken är allvarligt hotade, eller t.o.m. utdöende? Och om det är så; är det då egentligen så hemskt? På lite längre sikt är det kanske rentav bra att vi överger våra omoderna språk och övergår till världsspråket engelska. Tänk bara så praktiskt det vore! Det skulle underlätta kommunikationen över hela världen, ge utökade möjligheter till studier och arbete utomlands, ge större möjligheter till samarbete och spridning av vetenskapliga rön och minska behoven av resurskrävande översättning och tolkning. Det är kanske lite drastiskt att övergå till engelskan direkt, men genom att ta in fler och fler lånord kan vi få språken att likna varandra mer och mer och redan därmed uppnå en förbättrad förståelse mellan språken.

Givetvis är det inte mitt syfte att propagera för en utveckling som gör mig själv arbetslös, men jag behöver nog knappast påpeka att det också finns en rad olika nackdelar med ett sådant framtidsscenario. Riktigt så illa som i detta är det knappast nu, men det är utan tvivel ett faktum att vi tar in många lånord. För att få en fullständig bild av detta behöver man egentligen se över alla tänkbara sätt engelskan kan påverka språken på, men det har jag varken tid eller plats för här. I stället ska jag koncentrera mig på lånorden, som är den mest synliga konsekvensen av engelskans påverkan. Jag ska försöka ge exempel på för- och nackdelar med dem och hur man kan bemöta dem på olika sätt. Jag ska också visa en undersökning jag har gjort om hur de olika nordiska språken bemöter lånorden och hur de skiljer sig från varandra.
 
 

För- och nackdelar med de engelska lånorden

De engelska lånorden strömmar över oss i mängder och numera möter man engelska ord i praktiskt taget alla samhällsområden och alla möjliga sammanhang. Se bara på ctrl+alt+delete som ingår i temat till de här humanistdagarna. Ofta beror bruket på att det saknas en tillräckligt bra svensk motsvarighet, men många gånger används engelska ord helt i onödan för att de ger högre prestige eller ger rätt associationer, t.ex. när man kallar rullskridskor för inlines. Till den positiva sidan med detta hör, som ovan nämnt, att förståelsen mellan språken underlättas och att behovet av översättning minskar. Det blir också lättare att lära sig engelska i skolan. Till detta kan man lägga att ordförrådet berikas genom att de nya orden ger större möjligheter att uttrycka sig exakt och nyansrikt.

Fördelarna är många och betydande, men det finns också en del viktiga nackdelar som inte får glömmas bort. Först och främst kan man nämna att lånord inte per automatik innebär att ordförrådet berikas. Ofta faller gamla ord bort genom att de ersätts av nya lånord och man kan förlora distinktioner i svenskan genom att motsvarande inte finns i engelskan. En annan är att förbättrad förståelse mellan språken kan leda till försämrad förståelse mellan olika språkbrukare av samma språk. Många betydelsetunga engelska ord i en svensk text kan kraftigt försvåra förståelsen för en som inte har tillräckliga kunskaper i engelska. Genom att det ofta är ungdomarna som först tar till sig lånorden kan det också bli stora språkskillnader mellan olika generationer, något som också försvårar förståelsen. Fler lånord leder inte heller automatiskt till bättre förståelse mellan språken utan kan tvärtom ibland ge en falsk trygghet. Detta kommer sig av att vi ofta bara lånar in ord i en betydelse, eller t.o.m. en betydelsenyans och därmed får problem när ordet i engelskan förekommer i någon annan betydelse. Det händer också att orden feltolkas när de lånas in eller att engelska ord skapas i svenskan trots att de saknar anknytning till engelskan. Ett exempel på detta är att kalla en liten bärbar bandspelare för freestyle, något en engelsman skulle ställa sig helt frågande inför. Förbättrad förståelse kan alltså paradoxalt nog leda till fler tolkningsfel och missförstånd.

Ytterligare en nackdel är att de engelska orden för med sig uttal, böjningar och stavningar som är främmande för svenskan. Om man ska uppnå maximal effekt när det gäller att öka förståelsen mellan språken och inlärningen av engelska bör man behålla orden i sin engelska originalform, men detta ställer till problem för skolbarnen när de ska lära sig stava svenska eftersom det då innehåller en stor andel ord som stavas enligt helt andra principer.

Nu har jag bara tagit upp de mest uppenbart engelska orden, men det finns också ett mer osynligt inflytande som utövar en stor påverkan på språket. Många engelska ord kommer in i svenskan i form av översättningar eller betydelselån, eller anpassas till en svensk form som passar med svensk stavning och böjning. Sådana ord glider lätt in i svenskan och utgör sällan några stora problem för förståelsen eftersom de ofta är genomskinliga eller består av en utvidgad betydelse av ett redan existerande ord, men de för med tiden med sig ett främmande semantiskt system in i svenskan, med distinktioner och nyanser som vi tidigare inte har haft behov för.
 
 

Språkvårdens roll

Att helt hindra strömmen av lånord kan vi knappast göra och ett visst mått av påverkan går svenskan knappast under av. Frågan är då vad man kan göra för att lindra dessa nackdelar så mycket som möjligt utan att därför helt ge upp fördelarna, och här har språkvården en viktig roll.

De här lånorden kan bemötas på olika sätt och en av språkvårdens huvuduppgifter är att försöka anpassa de engelska orden till svenskan på ett så smidigt sätt som möjligt. Många ord glider lätt in i språket med en mindre stavningsanpassning medan andra helst behöver översättas eller ersättas med andra ord för att inte skilja sig ut alltför mycket. Hur väl detta lyckas beror i hög grad på hur välvilligt inställda de som använder ordet är, men också på hur länge ordet har funnits i språket. Ett engelskt ord som har funnits länge i språket är betydligt svårare att förändra än ett precis nylånat.

Med språkvård menar jag här inte bara språkvårdande myndigheter som svenska språknämnden utan också språkvårdande insatser från alla delar av samhället, antingen det rör sig om journalister, författare, ordbokredaktörer eller bara den del av allmänheten som använder ordet.
 
 

Bemötande av lånord

Lånord kan bemötas på en rad olika sätt. Den enklaste är givetvis att inte göra någonting med dem alls utan att bara låna in dem och behålla dem i den engelska formen. Detta fungerar ibland bra, t.ex. med ord som stress och radio, men kan ibland ge problem när orden blir så etablerade att de ska få en svensk böjning, t.ex. med ord som gangster och motell. Den här typen av inlån brukar kallas direktlån medan ord som har anpassats till svensk stavning då kan kallas anpassade direktlån, t.ex. tuff (av tough). Det finns även olika typer av bemötanden som ger ett ord som lättare passar in i svenskan, men som skiljer sig mer från det engelska originalet. De vanligaste sådana är översättningslån och betydelselån. Den förstnämnda innebär att ordet översätts och det är då ofta sammansatta ord som översätts led för led, t.ex. korsord (av crossword). Betydelselån kan ses som en typ av översättning där den mest lämpliga översättningen redan finns som ett ord i språket och detta får då en ny betydelse. Den mest puristiska varianten är att skapa ett helt nytt ord för den utländska företeelsen, s.k. ersättningsord, men detta behöver inte ske enbart med hjälp av element från gamla arvord utan kan också bygga på delar av gamla lånord som blivit helt etablerade i språket.

Utöver dessa finns det ytterligare några metoder man kan använda som inte är lika vanliga. En är blandlån som innebär att en del av ordet behålls i sin engelska form, medan den andra översätts eller anpassas, t.ex. ordet hårspray, och en annan är pseudolån, som innebär att det engelska ordet ersätts av ett nytt ord som är bildat av utländskt material, t.ex. freestyle. Slutligen har vi återlån, som är en form av betydelselån där ett ord lånas in två gånger i olika betydelser, t.ex. tejp och tape.

Tabell 1: Lånordsstrategier
______________________________________________________________________

Term                         Ordets form                           Ordets betydelse                  Exempel_____________

direktlån                    utländsk                                 utländsk                          radio
anpassat direktlån     anpassad                                utländsk utländsk            tuff
återlån                       tidigare inlånad utländsk        utländsk                          tejp-tape
pseudolån                  skenbart utländsk                  utländsk                          freestyle
blandlån                     blandad                                 utländsk                          hårspray
översättningslån         inhemsk (nybildad)               utländsk                          korsord
betydelselån               inhemsk (gammal)                utländsk                          skrivare
ersättningsord            inhemsk (nybildad)               utländsk                          dator
_________________________________________________________________________

Många gånger kan det dock vara svårt att skilja på vilken av de här olika strategierna som har varit den viktigaste i varje fall. Särskilt svårt kan det vara att skilja på anpassade direktlån och översättningslån p.g.a. att svenska och engelska är så lika redan från början att den givna anpassningen överensstämmer med vad resultatet skulle bli av en översättning. Det kan också vara svårt att skilja på återlån och betydelselån.
 
 

En jämförelse mellan de nordiska språken

Det finns alltså olika sätt man kan bemöta de engelska lånorden på och vilket man väljer kan bero på en rad olika faktorer. I de flesta fall beror valet på hur det engelska ordet ser ut och på vilket som då faller sig lättast, men det kan också bero på en medveten strävan från språkvården i ett land att prioritera en viss metod före de andra, eller att undvika en annan. Även om alla ord inte har behandlats på samma sätt eller vid samma tidpunkt kan man ändå av ett relativt litet material få en vink om vilken inställning man har till språkvård och vilka metoder man prioriterar i ett visst land. För att visa några exempel på detta har jag gjort en liten undersökning i de nordiska språken över ett antal datatermer. Eftersom de nordiska språken svenska, norska, danska, isländska och färöiska är nära besläktade bör de ha liknande grundförutsättningar för att hantera orden och därför bör skillnaderna bero mer på olika inställning till språkvård än på språkskillnader. Alla språken utsätts också för ungefär samma inflytande från engelskan, med en viss reservation för färöiska som får en stor del av sin engelska påverkan via danskan och därför också påverkas av vilka metoder danskan använder.

Som material har jag valt ut tjugo datatermer som hör till de mest centrala inom det området och jämfört vilka ord som används på varje språk. För att finna vilka ord som används har jag använt mig av i huvudsak privatannonser i dagstidningar, men kompletterat detta med en del företagsannonser, tidningsartiklar och sökningar på nätet. Allt material är hämtat från sommaren 2000. För vissa ord har jag funnit mer än en variant och om de förekommer mer än någon enstaka gång vardera har jag tagit med båda. Vad gäller stavningsvarianter så har jag försökt att utgå från den vanligaste. Jag tar dock ingen hänsyn till varianter där ändringarna bara består av att stora bokstäver ändrats till små eller tvärtom. Några ord har jag inte hittat motsvarigheter till i varje språk och därför är några rutor tomma i tabellen nedan.

För varje ord har jag tagit ställning till den troligaste inlåningsstrategin och sedan räknat ihop hur många av varje sort det fanns i varje språk. Jag hade dock en del problem med några ord där jag inte kunde säga om det var ett anpassat direktlån eller en översättning som var den troligaste tolkningen. Detta löste jag genom att skapa en speciell kategori för bara dessa ord. Jag vill också påpeka att det jag har tagit ställning till inte är hur ordet hanterades första gången det kom in i språken, utan hur det har hanterats i nedanstående betydelse. Mina resultat blev som följer nedan:

Tabell 2: Datatermer i de nordiska språken
_________________________________________________________________________________________________________
 
engelska svenska norska danska isländska färöiska






computer      dator  datamaskin  computer tölva  telda
harddisk hårddisk harddisk  harddisk har?ur diskur  harddisk
screen  skärm skjerm  skærm  skjár  skerm/skiggja
keyboard angentbord tastatur tastatur lyklabor?  tastatur/ /knappabor?
mouse mus mus  mus  mús mús
processor processor prosessor  processor  örgjörvi  processor
graphics card grafikkort grafikkort  grafikkort 
grafikkort
sound card ljudkort lydkort  lydkort  hljó?kort ljó?kort 
network card nätverkskort nettverkskort  nätverkskort  netkorti  netkort 
CD ROM CD-rom CD-ROM CD-rom  geisladisk cd rom
floppy/diskette diskett diskett  floppy diskling
operating system operativsystem operativsystem  styresystem  st?rikerfi st?riskipan
printer skrivare  skriver  printer  prentari  printari
modem  modem modem  modem  mótaldi  modem
scanner  scanner scanner  scanner  skanni/skannari
cd burner  CD-brännare  CD-brenner  CD-brænder
brennari 
game spel spill  spil  leikur spøl/spæl
Internet  internet internett  internet  internet
e-mail  e-post/e-mail e-post/e-mail  e-mail tölvupóst e-postur/e-mail
homepage hemsida hjemmeside  hjemmeside  heimasi?ur  heimasi?ur 
_________________________________________________________________________________________________________

Förklaringar: Direktlån: kursivstil
Anpassade direktlån: kursiv och understrykning
Anpassade lån/översättningslån: kursiv, fetstil och understrykning
Översättningslån lån: fetstil och understrykning
Betydelselån: kursiv och fetstil
Ersättningslån: fetstil

Denna uppställning kan man finna mycket intressant i, men jag ska i stället raskt gå vidare till det som var huvudsyftet, nämligen att visa en jämförelse över vilka olika inlåningsmetoder som har använts i varje språk. Man kan bara kort konstatera att det är ofta påfallande stora likheter mellan språken och man ser att man ofta har valt samma metod för att hantera lånorden även om inte resultatet blivit exakt detsamma, som t.ex. i översättningen av sound card och homepage. Det finns en stor andel engelska ord bland dessa, men inte alls så många direktlån som man skulle kunna tro när man hör rapporter om att svenskan och andra språk håller på att drunkna i lånord.

Tabell 3: Sammanställning av lånordsstrategier
______________________________________________________________________
 

svenska  norska  danska isländska  färöiska
Direktlån 6 5 10 1 6
Anp. direktlån 1 3 0 2 1
Anp. lån/ övers. 2 1 0 1 1
Översättn. 6 6 6 4 5
Betyd. lån 5 5 4 5 5
Ersättn. lån 1 1 0 5 1
_______________________________________________________________________

De vanligaste strategierna i alla språken är som synes direktlån, översättningslån och betydelselån. I isländskan är också ersättningslån ganska vanligt. Några fall av pseudolån, återlån eller blandlån har jag inte funnit, utom möjligen i CD-brännare som kan betraktas som ett blandlån. Jag har dock här utgått från att ordet CD redan varit inlånat i språket.

Ställer man samman resultaten som i tabellen ovan blir skillnaden mellan språken genast tydlig. Svenska, norska och färöiska ligger ganska nära varandra, men norskan skiljer ut sig genom att ha fler anpassade direktlån än de båda andra. Skillnaden mellan de här tre språken och danska och isländska är däremot markant. Danska har den högsta andelen direktlån och den uppgår till hela 50% av de danska orden, medan isländskan har den absolut lägsta med bara ett ord. Vad gäller ersättningsorden är förhållandet det omvända, här har danskan inga alls medan isländskan har hela fem stycken.

Utifrån dessa resultat kan man anta att danska är det språk som är mest lånordsvänligt och minst intresserat av språkvård, medan isländskan är precis tvärtom och att de andra språken ligger någonstans i mitten. Av de nordiska språken är svenskan alltså knappast det som är mest hotat av engelska ord och andelen direktlån är inte heller förskräckande hög.
 
 

Slutord

Om jag så ska avrunda det hela så vill jag utifrån min undersökning hävda att lånorden knappast är någon fara för svenskans överlevnad. Om hotet från engelskan skulle bli så stort i framtiden så är det knappast på grund av enbart lånorden utan mer av andra orsaker. Språkvårdare menar inte heller att det föreligger någon direkt fara för svenskan som det är nu, men att man inte heller bör släppa in lånorden hur som helst utan att först värdera om det går att anpassa dem bättre.

Med denna genomgång av lånord och min jämförelse av de nordiska språken har jag velat visa på vad lånorden har för konsekvenser för språket, både i positiv och negativ mening och vilken roll språkvården kan spela för att underlätta bemötandet av de engelska orden. Genom att på detta sätt värdera lånorden och försöka anpassa dem på bästa sätt kan man uppnå den ökade grad av förståelse mellan språken och den berikning av ordförrådet som är viktiga fördelar med lånorden, utan att svenskan för den skull förlorar sin särprägel eller möjligheterna att fortleva som ett självständigt språk på samma sätt som nu. Genom att själv tänka över sitt eget språkbruk kan också var och en bidra till att stärka svenskans överlevnad som språk i framtiden.
 
 



Tillbaka till Mina studier