Start
 






Studiesidan
Personlig sida
 
Min avhandling
 
 
"Modala hjälpverb
- en språkhistorisk belysning av en
verbgrupps utveckling i svenskan."
 


Avhandlingsplan Uppsatser och artiklar Preliminär disposition


Marika Lagervall                                                                                                                                 Göteborg

Institutionen för svenska språket
Göteborgs universitet
 
 
 
 

Avhandlingsplan
 

Inledning

De modala hjälpverben är en grupp verb som är mycket vanliga i dagligt tal och som spelar en central roll för hur man tolkar uttalanden av olika slag. Med hjälp av dessa verb kan man modifiera en sats till att uttrycka bl.a. möjlighet, sannolikhet eller nödvändighet. Man kan också uttrycka olika grader av osäkerhet i sanningshalten till det som sägs. Dessa verb är dock inte bara speciella för den roll de spelar för att modifiera en sats betydelse, utan också för sina morfologiska och syntaktiska egenskaper som gör att de skiljer ut sig från andra verb i högre eller lägre grad. Verben har t.ex. en begränsning i sin funktion som gör att de inte alls, eller i låg grad, kan förekomma tillsammans med objekt eller bisats. Det finns också begränsningar i verbens förmåga att förekomma tillsammans med adverbial och tillsammans med andra hjälpverb. Verbens paradigm är utmärker sig såtillvida att verben inte förekommer i passiv och imperativ och dessutom ofta är ovanliga i infinitiv och supinum. Hos vissa verb saknas infinitiv, supinum och ibland även presens eller preteritum helt. Dessutom har verben ofta en oregelbunden böjning som främst kännetecknas av att de flesta av dem saknar presensändelse. Vidare förekommer verben nästan uteslutande med s.k. ren infinitiv, dvs. de tar inte infinitivmärke. Att verben skiljer sig så här mycket från andra verb kan delvis förklaras genom deras funktion som hjälpverb, men även delvis genom verbens ursprung där några av verben har en avvikande böjning därför att de härstammar från en speciell böjningstyp som det bara finns rester kvar av i dagens språk. Alla egenskaperna kan dock inte förklaras lika lätt och det är heller inte lätt att förklara varför just dessa egenskaper har blivit utmärkande för modala hjälpverb.
 I min avhandling kommer jag att fokusera på just dessa egenskaper och undersöka hur de utmärker kategorin modala hjälpverb i ett historiskt perspektiv och i dag. Dels vill jag se vilken roll de spelar för definitionen av modala hjälpverb, dels om man med hjälp av dem kan upptäcka en utvecklingsgång för verb som läggs till eller faller ifrån den modala gruppen. I förlängningen av det sistnämnda vill jag också undersöka om det finns en typisk utvecklingsgång som gör att man kan se hur långt i utvecklingen olika verb har kommit och hur deras framtida utveckling troligen kommer att ske. Tonvikten kommer att ligga på svenskan och jag ska utgå från en rad svenska verb, men också göra en del jämförelser med de andra nordiska språken och även, till viss del, med engelskan. De engelska modalverben anses t.ex. allmänt ha genomgått en stark grammatikalisering och jag vill ta reda på om så är fallet även med de svenska verben och om det gått till på samma sätt. Inom detta ämne har det gjorts flertalet omfattande studier i andra germanska språk, framför allt engelskan, men det saknas fortfarande mycket forskning vad gäller svenskan och de andra nordiska språken. Min avhandling är tänkt att fylla åtminstone en del av denna lucka.
 

Bakgrund

Ursprunget till kategorin modala hjälpverb tycks finnas att söka i en grupp verb som kallas preterito-presentiska verb, p.g.a. sin böjning med preteritumändelser i presens. Denna grupp bestod i samgermanskan av en rad verb som av allt att döma fungerade som vanliga verb, men som skiljde ut sig genom sin speciella böjning. En del av dessa verb hade modala eller modalliknande betydelser och det är bland dessa verb utvecklingen mot en kategori modala hjälpverb påbörjades. Några modalverb som fungerade som hjälpverb verkar det dock inte ha funnits under samgermansk tid utan denna utveckling har börjat senare och skett mer eller mindre parallellt i de olika germanska språken. I stora drag är det samma verb som har blivit modala hjälpverb i alla dessa språk, men språken skiljer sig åt när det gäller i hur hög grad verbens preterito-presentiska böjning har bevarats och i vad som har skett med de preterito-presentiska verb som inte övergick till att bli hjälpverb. I de flesta fall har dessa verb övergått till regelbunden böjning eller helt gått ur bruk, men det finns undantag i flera av språken.  Det har även tillkommit verb till kategorin modala hjälpverb som inte har detta ursprung. I några fall rör det sig om lån av verb som fungerar som modalverb i det långivande språket, t.ex. verbet måste, men det finns också fall med verb som gradvis har övergått från att fungera som vanligt verb till att helt och hållet bli modalt hjälpverb, t.ex. böra. Dessa verb skiljer sig mer åt mellan språken även om det åtminstone finns vissa semantiska likheter. Formmässigt uppvisar även de här verben en rad avvikelser från regelbundna mönster och dessa stämmer i hög grad överens med de avvikelser verben av preterito-presentiskt ursprung har, t.ex. vad gäller avsaknad av presensändelser och oförmåga att ta infinitivmärke.
 

Avgränsningar

I mitt avhandlingsarbete finns flera saker som behöver avgränsas kraftigt för att inte ta alltför mycket tid i anspråk. Jag har redan begränsat de egenskaper jag vill undersöka till de formella och lämnat de semantiska åt sidan tills vidare, i alla fall så långt det är möjligt att göra det, och jag ska ytterligare precisera vilka egenskaper, och även vilka verb, jag ska undersöka.
 När det gäller verbens egenskaper har jag valt att utgå från Svenska Akademiens grammatik. I avsnittet om hjälpverb finns det en lista med några olika egenskaper för typiska hjälpverb och ur denna har jag tagit ut de som jag uppfattar som de mest centrala, dvs. verbens förmåga att ta infinitiv, objekt eller bisats, verbens förekomst med infinitivmärke och verbens böjning och former, framför allt med avseende på presensböjning och former som passiv, infinitiv och supinum. Den viktigaste av de egenskaper jag har utelämnat rör verbens subjektsautonomi och gäller alltså deras semantiska sida som jag har valt bort ur undersökningen.
 Även verben har jag valt ut med hjälp av Svenska Akademiens grammatik och listan på hjälpverbsegenskaper. Eftersom det är egenskaperna jag fokuserar på i min avhandling har jag velat undersöka alla verb som har de nämnda egenskaperna i svenskan och, eftersom jag misstänkte att de verb som nämns i SAG snarare var exempel än en heltäckande lista, har jag gjort en egen undersökning för att få fram en lista på lämpliga verb. Detta gjorde jag också delvis för att jag ville kunna rangordna verben i grupper efter hur många egenskaper de passar in på. Här har jag gått tillväga så att jag har gjort sökningar i den syntaktiskt taggade korpusen PAROLE (25 miljoner ord) på varje egenskap och sedan jämfört resultaten från varje sökning. De verb jag fått fram (10 stycken) är, enligt SAG:s definition, i första hand typiska hjälpverb och inte typiska modalverb, men resultatet stämmer så väl överens med de verb som brukar räknas som traditionella modala hjälpverb att detta knappast utgör något problem.
 

Syfte och hypoteser

Syftet med avhandlingen är att undersöka och beskriva kategorin modala hjälpverb ur ett historiskt perspektiv och att ta reda på vilken roll de typiska egenskaperna hos dessa verb spelar för verbgruppens definition och utveckling. Jag ämnar också undersöka om man med hjälp av dessa egenskaper kan spåra en utvecklings-gång som de verb som tillkommer eller faller bort följer och som också kan bestämma hur långt i en sådan utvecklingsprocess varje verb har kommit vid en viss tidpunkt.
 Min främsta hypotes är att det finns en sådan utvecklingsgång som kan följas och beskrivas och att den förmodligen uppvisar likheter mellan de nordiska språken och med den utveckling man kan se hos de engelska modalverben. Jag tror också att de typiska egenskaperna som verben har delvis kan förklaras av verbens funktion som hjälpverb och delvis av andra faktorer som gjort att vissa egenskaper, t.ex. den defekta böjningen och avsaknaden av infinitivmärke, kommit att associeras med denna verbgrupp.
 Eftersom jag inte kan undersöka alla aspekter av denna verbkategori på egen hand kommer avhandlingen också att innehålla en god del bakgrundskunskap och jämförelsematerial som hämtats ur olika beskrivningar och undersökningar. Framför allt tänker jag ta med en relativt grundlig bakgrund till hur de modala hjälpverben har utvecklats, enligt forskning på området, och till hur var och en av de undersökta egen-skaperna har uppstått och kommit att bli ett utmärkande drag för just dessa verb, men också många jämförelser med andra undersökningar om modala hjälpverb, särskilt då olika nordiska grammatikböcker och beskrivningar av olika modalverbs historiska utveckling.
 

Material

För min egen undersökning har jag utgått från de egenskaper och verb som jag beskrivit ovan och undersökt dem i en rad olika historiska texter. För att få så stor spännvidd i tiden som möjligt har jag tagit med texter både från medeltiden (framför allt 1300-1500) och nutid, och dessutom från 1700-talet för att få en referenspunkt däremellan. Undersökningen mäter alltså verben synkront vid varje tidsperiod och diakront över tidsperioderna från medeltid till nutid. Antalet texter fick av naturliga skäl inte bli alltför stort, men detta har i någon mån begränsat sig själv, eftersom jag i första hand vill hålla mig till texter som redan finns i dataläsbar form och som därför relativt enkelt kan användas till konkordanser. Jag har försökt att undvika över-sättningar och att ta hänsyn till genreskillnader, men på grund av den begränsade mängd texter som finns tillgängliga har detta ibland varit svårt. Jag kommer dock att försöka beakta möjlig påverkan från sådana faktorer i avhandlingen.
 Den medeltida delen av materialet omfattar texter om sammanlagt ungefär 500.000 ord, varav ungefär hälften är svenska texter. Av dessa är ca 2/3-delar genomgångna och till största delen färdigbearbetade. Några mindre saker återstår dock att undersöka. Den mellersta tidsperioden är ännu inte påbörjad, men jag räknar med att använda texter om ca 150.000-200.000 ord. Något liknande i omfång räknar jag med även för den nutida delen av materialet, men den här delen kan bli något annorlunda eftersom jag också kommer att använda mig av sökningar i Språkbankens konkordanser. En del av dessa sökningar, t.ex. på verbens frekvens och vilka verb som förekommer med och utan infinitivmärke är redan klara. Vissa jämförelser med de andra nordiska språken kommer att göras även här, men också det mest i form av sökningar i färdiga konkordanser.
 

Metod

Materialet har jag bearbetat på så sätt att jag gjort konkordanser på texterna och sedan gått igenom dessa och tagit ut alla former av de utvalda verben, med kontext. Sedan har jag kopierat över exemplen till ett vanligt dokument där jag gått igenom varje exempel och noterat vilken funktion verbet har och om det förekommer med infinitivmärke. För varje text har jag också noterat vilka verb och former som före-kommer och hur vanliga de är. I många fall krävdes också kontroller i texten för att få en större kontext och även hjälp av ordböcker, särskilt för det medeltida materialet. Resultaten har jag sedan sammanställt i tabeller både text för text och verb för verb liksom sammanslaget för hela tidsperioden. För varje text har jag tittat efter alla de utvalda egenskaperna hos verben och gått igenom alla utvalda verb i den mån de finns. Verben i referensgrupperna ska användas just som referensgrupper och därför inte har jag inte använt dem överallt och inte gått igenom dem med lika stor noggrannhet. Störst vikt lägger jag vid dem när det gäller formernas inbördes frekvens och bruket av infinitivmärke.
 

Resultat

Eftersom min textundersökning ännu inte är klar i någon av delarna utan befinner sig på olika ställen i bearbetnings- och analysprocessen är det för tidigt att komma med några säkra resultat, men en del tendenser är ändå ganska tydliga.
 För det första kan man konstatera att de hjälpverbsegenskaper som SAG räknar upp har en tydlig koppling till de modala hjälpverben. Visserligen delas alla egenskaperna även av en mer eller mindre lång rad andra verb, men dessa verb har ofta egenskaperna i lägre utsträckning och dessutom sällan lika många som de modala hjälpverben. I den undersökning jag har gjort placerar sig de traditionella modalverben alla i toppen av listan över de mest typiska hjälpverben.
 Alla de undersökta egenskaperna finns hos verben redan i de tidigaste texterna och verkar ha varit typiska drag redan då. Hur vanliga dessa egenskaper är hos andra hjälpverb återstår dock att ta redan på. Jämför man med utvecklingen av de engelska modalverben verkar det som om övergången från vanliga verb till hjälpverb har skett tidigare än i engelskan, medan däremot flera av de förändringar som de engelska verben har gått igenom inte har skett alls i svenskan. Utvecklingsgången verkar också vara densamma som i engelskan, på så sätt att verben får fler hjälpverbsegenskaper med tiden, men inte förlorar någon. Inget verb är mindre hjälpverbsaktigt nu än på medeltiden.
 Vidare kan man se att det finns tydliga skillnader mellan verben. Några verb uppför sig i princip likadant i det medeltida materialet som de gör nu, medan andra skiljer sig ganska mycket från i dag. Inget av verben saknar dock helt de egenskaper det har idag i det medeltida materialet.
 
 
UPP



Uppsatser och artiklar

Inom avhandlingsämnet

* Om varför det modala hjälpverbet kunna både kan vara control och raising.
 Slutuppgift i kursen Satsens och textens struktur, 5 p.
* De modala hjälpverbens definition och avgränsning. Semantik, 5 p. *
* Bruket av infinitivmärke efter hjälpverb. Empirisk skriftspråksforskning, 5 p. *
* Defekt böjningsmorfologi hos modala hjälpverb. Språkets ljud- och formlära,   5 p. *
* Jakten på det försvunna infinitivmärket. Om definitionen av modala hjälpverb och infinitiv utan "att". Artikel publicerad i MISS 25. S. 126-134. *
* Infinitivmärkets användning i Den äldre Eddan. Den poetiska Eddan, 5 p.
* Modala hjälpverb i SAG och NRG ? En jämförelse av grammatisk beskrivning i Svenska Akademiens grammatik och Norsk Referansegrammatikk. Grammatisk beskrivning, 5 p.
* Kan man lita på grammatikböcker? Exemplet modala hjälpverb.  I Humanistdagboken 14. Göteborgs Universitet 2001. S. 153-162.
* Modala hjälpverb i engelska och svenska - en jämförelse av diakron utveckling och grammatikalisering. Grammatikalisering, 5 p.
* En språkhistorisk belysning av de modala hjälpverben. I Studier i svensk språkhistoria 7. Svenska språkets historia i Östersjöområdet. Utg. S. Lagman, S.Ö. Ohlsson och V. Voodla. Tartu 2002. S. 217-226.

* = Ingår i sammanställningsuppsats
 

Övriga 

Inom forskarutbildningen har jag även gjort följande kursuppsatser och artiklar:
* Manlig ungdomlig samtalsstil. Empirisk talspråksforskning, 5 p.
* Telda, joystikk och modem - färöiskan och det anglo-amerikanska inflytandet. Färöiska, 5 p.
* Engelska lånord i de nordiska språken. Dialect and Language Contact, 5 p.
* Kusin, Vetter eller tvímenning - En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa. Publicerad i Humanistdag-boken 12, Göteborgs universitet 1999. S. 219-228.
* Kusin, syssling, brylling och pyssling - bakgrunden till våra släktskapsord. I Släkthistoriskt Forum 5/99. S. 18-19.
* Könsneutrala släktskapsord. Neutrala ord med feminint ursprung? I Sett och hört - en vänskrift till Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborgs universitet. S. 212-220.
* Computer, dator eller tölva? Om språkvårdens roll i bemötandet av engelska lånord. I Humanistdagboken 13, Göteborgs universitet 2000. S. 147-155. 

 
 UPP



 

Preliminär disposition

1. Inledning
 1.1. Bakgrund
 1.3. Problemformulering och avgränsningar
 1.4. Syfte och hypoteser
 1.5. Material
 1.6. Metod
 1.7. Forskningsläget

2. Vad är modala hjälpverb?
 2.1.Hjälpverb och modalitet
  2.1.1. Begreppet hjälpverb
  2.1.2. Gränsdragningen mellan hjälpverb och huvudverb
   2.1.2.1. Svenska Akademiens grammatik
   2.1.2.2. Andra möjliga typer av gränsdragning
   2.1.2.3. Typiska hjälpverbsegenskaper
  2.1.3. Modalitet
   2.1.3.1. Modalitet och modala hjälpverb i SAG
   2.1.3.2. Andra slags betydelseindelningar av modalverben
  2.1.4. Sammanfattning

 2.2. Hur definieras de modala hjälpverben?
  2.2.1. Definitioner i svenska grammatikböcker
  2.2.2. Definitioner i norska, danska och isländska grammatikböcker
  2.2.3. Definitioner i andra germanska språk
  2.2.4. Jämförelser mellan definitionerna i de olika språken

 2.3. Vilka är de modala hjälpverben?
  2.3.1. Några moderna svenska grammatikböcker
  2.3.2. Svenska Akademiens grammatik
  2.3.3. Norska, danska och isländska grammatikböcker
  2.3.4. Jämförelse med andra germanska språk

3. De modala hjälpverbens ursprung
 3.1. De preterito-presentiska verben
  3.1.1. De preterito-presentiska verbens utveckling
  3.1.2. Jämförelse mellan preterito-presentiska och modala verb
  3.1.3. Spår av de preterito-presentiska verben i de moderna språken
 3.2. Från preterito-presentiska verb till modala hjälpverb
  3.2.1 Utvecklingen av de engelska modalverben
   3.2.1.1. Begreppet grammatikalisering
  3.2.2. Utvecklingen av de svenska modalverben
  3.2.3. Grammatikalisering hos de svenska modalverben
 3.3. Förlust av modala hjälpverb
 3.4. Tillkomsten av nya modalverb
  3.4.1. Utvecklingsvägar
  3.4.2. Påverkan från de preterito-presentiska verben
 3.5. Utvecklingen av de typiska hjälpverbsegenskaperna
 3.6. Slutdiskussion

4. Viktiga modalverbsegenskaper
 4.1. Hjälpverbsegenskaper hos de modala hjälpverben
  4.1.1. Egenskapernas historiska utveckling
   4.1.1.1. Verb med preterito-presentiskt ursprung
   4.1.1.2. Modala hjälpverb av annat ursprung
  4.1.3. Jämförelse med de engelska modalverben
  4.1.4. Sammanfattning

 4.2. Morfologiska egenskaper
  4.2.1. Verb med reducerad och/eller regelbunden böjning
   4.2.1.1. Avsaknad av presensändelser
   4.2.1.2. Avsaknad av former
  4.2.2. Hjälpverbsegenskaper och avvikande morfologi
  4.2.3. Sammanfattning

 4.3. Modala hjälpverb och infinitiv utan infinitivmärke
  4.3.1. Bruket av ren infinitiv i nusvenska
   4.3.1.1. Bruket av ren infinitiv i PAROLE-materialet
   4.3.1.2. Variationen mellan ren infinitiv och infinitivmärke
  4.3.2. Jämförelse med norska, danska och isländska
  4.3.3. Jämförelse med andra germanska språk
  4.3.4. Språkhistorisk bakgrund till bruket av ren infinitiv
   4.3.4.1. Infinitivens ursprung och utveckling
   4.3.4.2. Infinitivmärket
   4.3.4.3. Modala hjälpverb och bruket av ren infinitiv
  4.3.5. Sammanfattning

5. Textundersökning
 5.1. Material och metod
  5.1.1 Huvudundersökningen
  5.1.2. Olika tilläggsundersökningar
 5.2. Det medeltida materialet
  5.2.1. Hjälpverbsegenskaper
  5.2.2. Morfologiska egenskaper
  5.2.3. Bruk av infinitivmärke
 5.3. Texter från 1700-talet
  5.3.1. Hjälpverbsegenskaper
  5.3.2. Morfologiska egenskaper
  5.3.3. Bruk av infinitivmärke
 5.4. Nutida texter
  5.4.1. Hjälpverbsegenskaper
  5.4.2. Morfologiska egenskaper
  5.4.3. Bruk av infinitivmärke
 5.5. Sammanställning verb för verb
 5.6. Sammanställning egenskap för egenskap

6. Analys och diskussion

7. Slutdiskussion och sammanfattning
8. Litteratur och källor
 
UPP


Start
Personlig sida
Studiesidan
Fotosidan
Släktforskning
Dans
Dikter och citat
 Länkar

Sidan skapad 020628 och senast uppdaterad 041007
Marika Lagervall